He in his madness prays for storms, and dreams that storms will bring him peace.

 

– Leo Tolstoy

Enter a title

trains and goodbyes

Står på en packad perrong och lyssnar på en låt av en man som sjunger om kärlek som försvann. Det är söndag, och runtomkring mig står par tätt omslingrade och viskar hejdå medan deras hjärtan brister i takt till sekunderna som tickar mot deras avsked.

En tjej med en resväska full av kläder som fortfarande doftar som honom gråter. Han smeker bort tårarna från hennes kind och lägger sin sorgsträckade panna mot hennes. ”Vi ses om några veckor igen, håll ut.” Hon håller i, håller om och vet att samtidigt som tåget nu rullar in på perrongen måste hon slita sig loss och lämna sitt hjärta i hans, även om det betyder att hon inte kommer känna sig riktigt hel förrän hon är tillbaks på den här perrongen igen.

-M

 

i carry your heart with me (i carry it in my heart) i am never without it (anywhere
i go you go, my dear; and whatever is done
by only me is your doing, my darling)i fear no fate (for you are my fate, my sweet) i want
no world (for beautiful you are my world, my true)
and it’s you are whatever a moon has always meant
and whatever a sun will always sing is you

here is the deepest secret nobody knows
(here is the root of the root and the bud of the bud
and the sky of the sky of a tree called life; which grows
higher than soul can hope or mind can hide)
and this is the wonder that’s keeping the stars apart

i carry your heart (i carry it in my heart)

listen

People say I love you all the time – when they say, ‘take an umbrella, it’s raining,’ or ‘hurry back,’ or even ‘watch out, you’ll break your neck.’ There are hundreds of ways of wording it – you just have to listen for it, my dear.

tom

Old but gold: Posts

Nu när bloggen har fyllt tre månader tänkte jag dela fem (i rangordning tror jag) av de inlägg som ligger mig varmast om hjärtat av olika anledningar. Du som är ny inte har orkat scrolla igenom 31 sidor (SKÄMMES!) kanske hittar någon liten rad som får håret i nacken att stå en sekund eller två. Du som läst samtliga 31 sidor, tack! Här kommer en bakgrundshistoria till mina utvalda inlägg:

5. Det där med tid

Innan jag blev kall, ointresserad och distanserad från det där med överväldigande känslor var jag väldigt, väldigt kär. Så kär, in fact, att jag på den lycklige satens födelsedag för snart ett och ett halvt år sen skrev ett litet brev som var väldigt läskigt då allt fortfarande var ganska nytt. Detta brev publicerade jag sen på min blogg helt jävla ocensurerat (för sånt gör man ju när man har en blogg). Varsågod att ta del av det HÄR.

4. Det där med att hålla hand

Några av mina feta idoler a.k.a. The Beatles gjorde en gång i tiden en låt som hette ”I wanna hold your hand”. Satt och lyssnade på den och kände att, shit. Vad konstigt det är att man flätar ihop två kroppar med tio sköra krokiga fingrar bara sådär. Jag håller jävligt sällan hand tyvärr, även fast man inte måste vara kär och galen för det så är det en undermedveten grej det där med handhållning. Att det inte blir mer intimt än så. Jag håller med, därför skrev jag om det HÄR.

3. Det där med att vara ung

Det var ett jävla helvete att vara tonåring, fast samtidigt underbart. En bitterljuv symfoni. En gång i tiden var jag svag, ledsen och osäker. När jag växte upp märkte jag snabbt hur man själv styr vem man är – om man väljer att vara ett offer för sitt förflutna och de som gjort en illa eller om man istället väljer att vara en hjärtlig liten människosak som skrattar och har sig trots allt det andra. Man måste förstå hur irrelevant det är att jämra sig över andras åsikter och ens egna skitiga negativitet. Behöver du hjälp? Läs det HÄR.

2. Det där med ord

Allt jag skriver är mer eller mindre självupplevt. Helt ocensurerade tankar eller romantiserade scenarion. Det kan ha hänt igår eller för tio år sen (vilket är extra kul när vissa tar åt sig av vissa fina texter man skriver och tror det handlar om dem hähä). Den här texten är inte skriven ur mitt perspektiv men är lika självupplevd för det. Jag gillar den bara. Mycket. Vet inte varför. Kanske för att jag minns hur det var att försöka skrika och få fram korta, viskande stavelser. Jag som aldrig annars aldrig kan hålla käft får ibland enorma svårigheter med att uttrycka mig. Läs gärna. HÄR.

1. Det där med natten

Ja. Alltså. Inatt tänkte jag så mycket att jag inte somnade förrän 04 någon gång, och vaknade sedan 06 av att jag var HELT SÄKER på att jag hade blivit kidnappad för drömmen var så verklig. Jag är hopplös på att sova men bäst på att drömma och tänka. Detta bidrog till att detta inlägg blev absolut nödvändigt att få ur sig. Inte bara det, jag tycker att det en människa tänker på nattetid säger en hel del om dem som personer. Så, om du lyckas lösa gåtan som äro Michaela Hamilton med hjälp av mitt diffusa huvudludd, kontakta mig med din bästa analys av mig på [email protected] så går vi på dejt/saftkalas om du kommer nära. Överlämnar mitt sista och kanske bästa inlägg HÄR.

crying my eyes out

uhuhuuu

Gråter. Ha fina vänner som säger er fina saker, inget är bättre.

Mvh,

Den hårdaste mjukisen i världen.

P.S.

Listen up

”Whats the point of being on this earth if you want to be liked by everyone and avoid trouble?”