Mina texter

Minnen av en kärlek som varit

Jag minns att jag stod i mitt badrum och stirrade på hans tandborste. Jag hade lagt allt annat som var hans i en stor svart sopsäck och stoppat in den i min allra djupaste garderob efter att jag lämnade honom. Jackan jag köpte honom så han skulle hålla sin starka kropp varm då vintern kom. De handgjorda läderskorna jag köpte för att han skulle vara ännu finare då våren var här. T-shirten från hans favoritmärke han skulle ha på vår sommarsemester. Även om allt det nu låg utom synhåll skrek mina väggar om hans närvarande frånvaro. Vi hade bott här tillsammans länge. Upplevt så mycket. Jag rev ner bokhyllan han monterade upp efter ett gräl. Slängde sängkläderna vi delat så många nätter i. Målade om, köpte nya möbler, raderade honom bit för bit från den lägenhet jag var tvungen att andas kvar i där luften ännu låg tjock kring mig. Det var bara det att den där tandborsten var något jag inte förmådde mig att göra mig fri ifrån. Den sista fossilen av en kärlek som varit.

Folk frågar mig ofta då de kommer hem till mig varför jag har så mycket småsaker hemma – små böcker, texter, prydnadshistorier framme. Jag vill se det som att det är mitt bibliotek, mitt arkiv av minnen av människor och stunder som varit. Jag älskar tanken av att allt inte helt och håller tillhör mig – att det lever bitar i varje sak, en kort sekvens av en tid med en person som funnits eller finns. Du ser en inramad affisch, jag ser en vårkväll med en vän med vin och stulna, ihoprullade posters under armen. Du ser en torkad blomma, jag ser en kille som gick i sommarnatten med en knyckt ros i handen påväg för att kyssa mig.

Till slut slängde jag den där tandborsten. Minnet av honom var bara sorgligt och surt.

Nu står det en ny där hans en gång stod. En jag inte vet vad den betyder för mig riktigt. Vars ägare försiktigt håller om mig då och då. Jag gillar tanken av att den inte bär en betydelse än, att den inte är laddad.

Jag tittar på den och ler över att det är det enda föremålet i mitt hem jag inte är säker på. Jag glädjer mig över att den fortfarande går att slänga.

4 svar till “Minnen av en kärlek som varit

  1. Frida G Svensson skriver:

    åh vad du skriver fint och bra! jag blev alldeles rörd!

    1. michaela skriver:

      TACK TACK TACK <3

  2. David skriver:

    Du målar med språk på ett magiskt sätt.
    Jag tror vi alla har vår egen tandborste, vi förhåller oss bara till den på olika sätt.

    1. michaela skriver:

      Fan, tack. Blir så jävla gla.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

<<<<<<< HEAD ======= >>>>>>> 7b8e8c7dcb6c569b000584cc581f6e5d33ae9fdd